Funderar starkt på att skilja mig just nu. Inte för att jag vill lämna gumman, eller för att det kanske inte går åt rätt håll, utan för att allt fortfarande är så jäkla jobbigt. Spelar liksom ingen roll att vi rör oss lite sakta åt rätt håll, då man ändå blir av med mer energi än vad man känner att man får. Känns som om det blir lite mindre kvar av en för varje dag som går.
Så ja, jag vill nog skilja mig. Anledningen är helt krasst ett förberedande inför den dag då man är slut. Kommer jag dit att jag liksom verkligen inte orkar längre, så vill jag ha alla bitar klara. Så att jag bara kan släppa allt och fortsätta på en annan väg. Vet inte om det låter vettigt men det är så jag ser det. Om man har allt ordnat nu så slipper man stöka med det också längre fram.
Den svåra biten är hur fan jag ska lägga fram det för gumman? Risken finns, och är nog ganska så stor, att hon tror att jag gett upp allt redan. Det är inte så, men tror inte att hon kommer förstå hur jag ser på saken. Har man rejäl otur ser hon det som att jag gett upp, och så gör hon det själv också.
Sitter i en sits jag inte vill vara i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar