Dagarna rullar på i sakta mak. Får liksom inte så mycket fixat. Vi har en del tankar om vad vi ska hitta på men allt ligger lite för långt i framtiden. Planera och boka upp något inför bröllopsdagen och semestern är ju sådant som man borde ordna ganska så snart. Men det känns meningslöst eftersom jag inte har en aning om var i livet vi kommer befinna oss om några månader. Så varför lägga energi och pengar på något bortkastat? Men, allt kanske kastar bort sig själv om man inte kan hoppas och tro på framtiden.
Blir så sjuk på sådant här. Finns som sagt en del saker som fastnat lite mer än vad de kanske borde ha gjort, men nu är det som så att jag inte kan släppa det. När de dyker upp i tankarna får jag skygg lappar runt ögonen och kan inte med något annat. Sedan när gumman frågar mig om jag är sur eller något vad fan ska man svara. Hur pass mycket och hur pass länge kan man ha rätt att hänga upp sig över samma sak?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar