lördag 5 januari 2013

Vem är det?

Vad jag hade var ett mobilnummer och ett förnamn. Naturligtvis knappade jag in mobilnumret på eniro, hitta, mm olika sidor på nätet för att få reda mer på vem han var och vart han fanns.
Enbart en sida dök upp med något som kan liknas vid ett svar, och numret var då registrerat på en firma med firmans adress. Där fick jag då reda på var han arbetade. (Han är då inhyrd av företaget gumman arbetar på, och inte själv anställd där.)
Med förnamn och efternamn gick jag vidare till Lathunden, Ratsit, och liknande, för att få reda på hemadress, men tyckte inte att de personer som dök upp kunde stämma riktigt. Antingen var de för unga eller allt för gamla för att det skulle vara rätt. Nåja, plockade ut de fåtal jag kunde tänka mig. Nu hade jag namn, ort, och första siffrorna i deras personnummer.
Nästa steg blev då att ringa till skatteverket för att få ut hela personnumret på personerna. Därefter blev det till att prata med försäkringskassan för att få reda på var personerna arbetade. Visade sig att en av de ut plockade personerna arbetade på firman på vilken telefonnumret var registrerat.
Tillbaka till Lathunden, Ratsit, mm nu då jag hade hittat rätt person i alla fall. Eftersom jag hittat rätt person var det därifrån inga problem att hitta övrigt jag ville ha reda på. Sambo, dennes arbetsplats, barn, taxerad inkomst, mail, båtplats, bil, mm. Sverige och offentlighets principen är så jäkla underbar ibland.

Vet just nu inte vad jag ska ha informationen till, men ser det som så att det är bättre att ha den och inte behöva den, än att behöva den och inte ha den. Det konstiga är, att även med all information, så vet jag fortfarande inte vem personen är. Har aldrig sett honom! Kan åka till gummans arbete men vad skulle jag göra när/om han hamnade framför mig. Kan parkera utanför deras bostad och vänta tills han dyker upp, men återigen, sedan då?
Åker inte ens till gummans arbete längre utan handlar det jag behöver inom denna genre på annat ställe. Vill inte riskera att springa på honom just där i alla fall. Vill inte undra "Är det han?" när någon av hennes kolegor tittar på mig. På flera sätt känner jag mig så jäkla dum för att vi ens fortfarande försöker få det här att fungera.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar